Så styrs en kommun

Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det  betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och  kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.

Förtroendevalda (politiker) och fritidspolitiker

Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott.  Det finns drygt 38 000 förtroendevalda i landets 290 kommuner. Merparten, 97 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.

Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige

Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:

  • ha fyllt 18 år senast på valdagen dels uppfylla något av villkoren att man är:
  • svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen, eller har varit det tidigare
  • medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
  • medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år

Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag.  

Kommunfullmäktige styr och beslutar

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.

Det här gör kommunfullmäktige

  • Tar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi. De tar till exempel beslut om budget, skattesats och avgifter för kommunal service.  
  • Beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer.  
  • Väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna.
  • Väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen utses av fullmäktige
Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige.

Det här gör kommunstyrelsen

  • Leder och samordnar allt arbete inom kommunen.
  • Ansvarar för kommunens ekonomi.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd.
Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt.

Det här gör nämnderna

  • Ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen.
  • förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.  
  • Genomför beslut som fattas i fullmäktige.

I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret.  Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

Kommunalskatten är den största inkomstkällan

  • Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.
  • Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut.  
  • Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.